Ulrik RUDENSCHÖLD
♂ Ulrik RUDENSCHÖLD
Eigenschaften
| Art | Wert | Datum | Ort | Quellenangaben |
|---|---|---|---|---|
| Name | Ulrik RUDENSCHÖLD |
Ereignisse
| Art | Datum | Ort | Quellenangaben |
|---|---|---|---|
| Geburt | 29. Juni 1704 | Stockholm, Sverige nach diesem Ort suchen | |
| Tod | 6. April 1765 | Stockholm, Sverige nach diesem Ort suchen |
Eltern
| Torsten RUDÉN | Magdalena WALLWIK |
Notizen zu dieser Person
Ulrik Rudenschöld, född den 29 juni 1704 i Stockholm (under föräldrarnas tillfälliga besök), död där den 6 april 1765, var en svensk ämbetsman, skald och ekonom, son till Thorsten Rudeen,
bror till Carl Rudenschöld.
En långvarig sjuklighet i ynglingaåren föranledde Rudenschöld att, efter ett par kortare besök i Uppsala där han blivit student 1717, slå de akade
miska studierna ur hågen och söka sig en plats på ämbetsmannabanan. Han lät därför inskriva sig i Kommerskollegium 1726. Följande år uppträdde han vid firandet av drottningens födelsedag in
för rikets ständer med ett tal på vers, tryckt med titeln Underdåniga fägnerim, som röjer en erkännansvärd förmåga att avvinna ett utslitet ämnenya synpunkter.
Såsom äm
betsman väckte han inom kort, oaktat sin ungdom och underordnande ställning, så stor uppmärksamhet, att rikets ständeranslog en större penningsumma åt honom så att han kunde göra resor i frÃ
¤mmande länder och samla erfarenhet i sådana ämnen, som tillhörde hans tjänstebefattning. Efter en vistelse iTyskland och Frankrike 1730-33, befordrades han till notarie i Kommerskollegium. Medl
em redan 1737 av en kommission med uppdrag att avgiva betänkande över åtskilliga frågor rörande Finlands ekonomi, uppehöll sig Rudenschöld halvtannat år i nämnda riksdel och avgav sedermera o
m sina iakttagelser en utförlig berättelse.
1740 invaldeshan i Vetenskapsakademien. Sedan han 1743-44 tjänstgjort såsom kommissionssekreterare vid en svensk till Spanien avgång
en beskickning, blev han 1746 anställd såsom assessor i Kommerskollegium och kort därefter e.o. kommerseråd. Verkande med nit och skicklighet såsom ämbetsman, deltog han även i riksdagsarbetena
och var dessutom ledamot av flera kommissioner. Med all sin erkända duglighet och sitt intresse för de åligganden, som tillhörde hans tjänstebefattningar, förmådde han likväl ej verka så, so
m han önskade, till följd av sin i stort sett alltid svaga hälsa. De sista åren av hans liv var ett långsamt avtynande, vilket föranledde honom att ta avsked 1763.
Rudenschöld
var tvivelsutan den i poetiskt avseende mest begåvade av sin släkt. Granskare har satt hans skaldegåvor, inte endast över faderns och broderns, utan jämväl över många samtidas, med större sk
alderykte än han.Därom vittnar hans små, ofta förtjusande, alltid behagliga dikter, införda i Sahlstedts samling och därifrån i Hansellis. Dessutom utgav han flera ekonomiska skrifter, Tal om
skogarnes nyttjande och vård (1748), Om askebränning i skogen (1753) och Oväldugt omdöme om trenne skrifter rör. svänska fabriquerna (1756). Dessa jämte åtskilliga rön är införda i Vetenska
psakademins handlingar.
1. Källor
•Rudenschöld, Ulrik i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (2:a upplagan, 1906)
•Rudenschöld, 2.
Ulrik i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1916)Quellenangaben
| 1 | Lars Axelsson släktens Webplats Autor: Lars Axelsson |
MyHeritage-Stammbaum Familienseite: Lars Axelsson släktens Webplats Stammbaum: 146842351-2 |
Datenbank
| Titel | Familie Toelken |
| Beschreibung | Bremer Familienverbindungen Europa und alle Welt. |
| Hochgeladen | 2021-04-26 18:14:08.0 |
| Einsender |
Christian
Tölken
|
| christiantoelken@web.de | |
| Zeige alle Personen dieser Datenbank | |
